Att ta avsked är känslosamt men en naturlig del i sorgearbetet. I alla kulturer tar man avsked och hedrar den avlidne på något sätt. Man tänker ofta att ett avsked skall ske på samma sätt som det alltid har gjorts och att vi är väldigt styrda av våra traditioner men den bilden förändras hela tiden. Många känner sig trygga i de religiösa traditioner vi har inom svenska kyrkan men även där sker förändringar. Det finns många olika sätt att ta farväl på. Det kan vara allt från begravningsgudstjänst i en kyrka kring den döde i sin kista, kanske en akt över urna vid strandkanten vid familjens sommarbostad eller ett kort farväl i kapellet med endast den dödes familj samlad.
Ni kan läsa mer om olika sätt att ta farväl här på vår hemsida. Kom ihåg att man kan göra på många fler olika sätt än vad vi beskriver här. Ni är alltid välkomna att diskutera detta med oss, så kan vi tillsammans skapa det personliga avskedet med värdighet kring den bortgångne och omtanke om anhöriga som riktmärke. Vår erfarenhet säger att det viktigaste av allt är att få möjlighet att ta ett avsked på något sätt. Detta hjälper till i det fortsatta sorgearbetet.
Glöm inte att det kan finnas personer utanför familjekretsen som stått den avlidne nära, som vill och behöver få ta avsked av den bortgångne. Att ha vänner omkring sig som också sörjer kan vara till både hjälp och tröst och att även barn har lika stort behov som vuxna att få ta farväl.